Din första encounter ????

Minns du första gången du kom i kontakt med det övernaturliga eller det övernaturliga tog kontakt med dig?

Jag minns det så tydligt! Jag måste ha varit tre eller fyra år och jag var ute i trädgården hos mina farföräldrar. Plötsligt såg jag en liten varelse i rabatten. Han verkade typ som hälsa på mig? Och sen försvann han!!
Jag sprang in till min farmor och hon sa att jag aldrig fick berätta för mina föräldrar vad jag såg. Det var våran lilla hemlighet

Jag har alltid känt att det funnits Varelser som sökt kontakt med mig redan från det att jag var liten till nufötiden. Men i Min upplevelse är det så att det blir mer och mer Vanligt att Andar och Annat söker kontakt med Mig. Ibland är det via Ljus och vissa gånger kan jag uppleva en stor Närhet och KänslA att Någon söker kontakt, oavsett om jag är ensam eller i Sällskapet.

Ibland kan jag i perioder känna att det kanske är ett stort ansvar som jag inte alltid uppskattat men jag tror att vi som är Utvalda att ha öppna sinnen och en kontakt med andevärdeln och den övernaturliga också ska vara tacksamma. Vi ser så mycket och kan göra så mycket gott med våra krafter och insikter.

Så den första gången jag var medveten om att jag var Annorlunda eller hade en Gåva var när vår katt blev påverkad avv ett väsen. Vi hade tappat bort oss i skogen och Katten / Väsenet kommunicerade med mig och ledde oss hem. Jag var kanske fem år gammal.

För mig var det på ett läger jag var på med hockeylaget. Skulle aldrig erkännda för dom men tror inge av dom sitter på det här forumet direkt... Men vi var till en gammal gård och skulle träna där en helg å jag var väl 8-9 år typ. Vi hade gått ut för att springa och jag kom först tillbaka till gården och då stod det en gubbe i ett fönster. Skulle inte finnas nån där, tränarna var med oss ute. Jag vågade inte gå in förrän de andra hade kommit kapp, för var rädd att se vad det kunde vara. Måste ha varit ett spöke va? Det kändes inte så nice att sova där sista natten kan jag ju säga.

Jag minns inte så mycket av när jag var liten, men har alltid haft känslan av att vara annorlunda, att jag inte passat in.
Jag och min bästa kompis brukade 'leka' med energier i högstadiet - tända ljus, gnugga upp energibollar mellan händerna och känna hur vi kunde tänja på dem. Minns så tydligt en gång när jag höll i en energiboll och blundade, och helt plötsligt blev det helt kallt mellan mina händer! Då hade hon tryckt in sin energi där mellan, och typ tryckt undan min energiboll! Så skumt, men så coolt!
Första gången jag verkligen upplevde något med andar var dock när jag och några vänner åkte till Borgvattnets prästgård för att sova över. Måste ha varit runt 2011? Det drog kallt, stolar flyttade sig, dörrar öppnades och det var en allmänt obehaglig känsla i huset till och från. Att äta frukost utomhus dagen efter i solen var otroligt skönt! ^^

Vet inte när min första gång va ijentligen. Svårt ibland att veta om de e på riktigt. Men min gammelmorfar bruka berätta om sin första.

När han va liten å bodde på en liten gård me sin familj så hörde han en sommar på eftermiddan nån som spela musik i skogen brevid. Han gick för att kolla vem de va å följde musiken längre å längre tills han kommit till en bäck. Då hade hans mamma hittat honom å när de va hemma sa hon att han hade tur hon hittat honom innan Näcken tog han.